-
1 glat
гла́дкий, ро́вный; ско́льзкийder er glat på gáden — на у́лице ско́льзко
det går glat — дела́ иду́т гла́дко
* * *greasy, sleek, slippery, smooth, straight* * *adj smooth;( om hår) straight, sleek;( uden mønster) plain;( så at man glider) slippery;( om person) suave, smooth,( slesk) oily;adv smoothly;[ tro ham på hans glatte ansigt] trust his honest face;[ gå glat](fig) go without a hitch, go (off) smoothly;(fig) let him have it;[ glat som en ål] slippery as an eel;[ glat væk] without thinking twice about it, without batting an eyelid, just like that. -
2 glat
гладкийглЭт гладкий, ровный; скользкий* * *[glad] adj.=, -te1. гладкий,2. скользкий3. льстивыйhun har langt, glat hår у неё длинные гладкие волосы———————— [glad] adv.гладкоalt gik glat всё прошло гладко/как по маслу -
3 hal
adjektiv1. (åle)glat, slimetHalt väglag i dag!
Glat føre i dag!2. falsk, upålidelig, som glider afAkta dej för honom, han har en hal tunga!
Pas på med ham, man kan ikke stole på hvad han siger, han har en glat tunge!Sammensatte udtryk:bakhal; glashal; slemhal
bagglat; glat som glas; slimetSærlige udtryk:Være på glatis, komme på glatisHal som såpa: Det är halt som såpa, det är såphalt
Glat som sæbe, meget glat -
4 hal
adjektiv1. (åle)glat, slimetMeget glat føre, glat som sæbe
2. falsk, upålidelig, som glider afAkta dej för honom, han har en hal tunga!
Pas på med ham, man kan ikke stole på hvad han siger, han har en glat tunge!
bakhal; glashal; slemhal
bagglat; glat som glas; slimet
-
5 smidig
adjektiv1. smidig, bøjelig, fleksibel2. blød, som kan bevæge sig let og graciøstP. har en meget usmidig krop
Det hele gik ganske glat, som var det smurt
-
6 smidig
adjektiv1. smidig, bøjelig, fleksibel2. blød, som kan bevæge sig let og graciøstP. har en meget usmidig kropDet hele gik ganske glat, som var det smurt -
7 barnrumpa
substantiv1. barnerumpe (hverdagssprog/slang)2. barnerumpe, uerfaren person (hverdagssprog/slang)Lita inte på Viola, hon är bara en barnrumpa!
Stol ikke på V., hun er en barnerumpe, har ikke den store erfaring!Særlige udtryk:Blød som en fersken, meget blød, blød som en barnenumse -
8 glatt
[glat:]радовал————————[glat:]adj.гладкийhal; slätspringa för glatta livet (springa som om det gällde livet)--бежать что есть мочи (изо всех сил)————————adj.гладкий, скользкий -
9 slät
adjektiv1. jævn, glat, flad, ligeHur många har släta vigselringar (guldringar) nuförtiden?
Hvor mange bærer egentlig en glat guldring i dag?
På åben mark, på fladt terræn
2. ubetydelig, uinteressant, middelmådigDesværre fremstod U. som en ubetydelig person (middelmådig)
-
10 slät
adjektiv1. jævn, glat, flad, ligeHur många har släta vigselringar (guldringar) nuförtiden?
Hvor mange bærer egentlig en glat guldring i dag?På åben mark, på fladt terræn2. ubetydelig, uinteressant, middelmådigDesværre fremstod U. som en ubetydelig person (middelmådig)Særlige udtryk:En slät kopp kaffe; En slät bulle
En tør kop kaffe (uden noget til); En helt almindelig bolle -
11 ända
I substantiv1. ende, bagdel (anatomi m.m.)Få nu ändan ur vagnen!
II substantivSe nu at komme i gang!
1. ende, yderste delDen pæne fyr, der sidder for enden af bordet
2. slutHele dagen, helt til slut
När ska det bli en ände på det här?
Hvornår får det her en ende, vil det holde op?
bordända; fotända; huvudända
III verbumbordende; fodende; hovedende
1. ende, slutte, få en afslutningIV adverbiumIlden, der afslutter jordelivet (om kremering)
1. helt, lige, så langt somVågar du gå ända dit?
Tør du gå helt derhen?
-
12 ända
I substantiv1. ende, bagdel (anatomi m.m.)Få nu ändan ur vagnen!
Se nu at komme i gang!II substantiv1. ende, yderste delDen pæne fyr, der sidder for enden af bordet2. slutHele dagen, helt til slutNär ska det bli en ände på det här?
Hvornår får det her en ende, vil det holde op?Sammensatte udtryk:bordända; fotända; huvudända
bordende; fodende; hovedendeSærlige udtryk:III verbum1. ende, slutte, få en afslutningIlden, der afslutter jordelivet (om kremering)IV adverbium1. helt, lige, så langt somVågar du gå ända dit?
Tør du gå helt derhen? -
13 pigg
I substantiv1. pig, spids, tornPå vintern när du tränar ute, och det är kallt eller halt, är det bra med löparskor med piggar
II adjektivOm vinteren når du træner udendørs, og det er koldet eller glat, er det en god idé med løbesko med pigger
1. frisk, livlig, glad, raskN. er meget rask og rørig for sin alder
2. som har lyst til, ivrig efter, opsat på m.m.Är du pigg på att gå med på bio?
Har du lyst til at gå med i biffen?
-
14 spikrak
adjektiv1. ret op og ned, rank som et lys, stiv som en pind, snorlige, lodret m.m. -
15 månansikte
substantiv1. måneansigt, glat/kuglerundt ansigtJag har ökat i vikt, men det verkar som om att det fett jag fått har lagt sig i ansiktet - hur ska jag göra för att inte få ett månansikte?
Jeg er taget på i vægt, men det virker som om det fedt, jeg har fået, har sat sig i ansigtet - hvordan skal jeg kunne undgå at få et måneansigt? -
16 pigg
I substantiv1. pig, spids, tornPå vintern när du tränar ute, och det är kallt eller halt, är det bra med löparskor med piggar
Om vinteren når du træner udendørs, og det er koldet eller glat, er det en god idé med løbesko med piggerII adjektiv1. frisk, livlig, glad, raskN. er meget rask og rørig for sin alder2. som har lyst til, ivrig efter, opsat på m.m.Är du pigg på att gå med på bio?
Har du lyst til at gå med i biffen?Særlige udtryk: -
17 spikrak
adjektiv1. ret op og ned, rank som et lys, stiv som en pind, lodret m.m. -
18 laglott
lag+lott[²l'a:glåt:]subst.обязательная доля (наследственного имущества)den del av ett arv som barn (eller om de avlidit, barnbarn) och adoptivbarn alltid har rätt att få efter sina föräldrar -
19 flat
adjektiv1. flad, glat, plat2. eftergivende, som ikke klan sige nej3. forbløffet, man ved ikke hvad man skal sige eller gøreDe roste mig så meget, at jeg blev helt forbløffet (flov)
4. uden penge (hverdagssprog/slang) -
20 jämn
adjektiv1. jævn, lige, glat2. lige stor (afstand, kvantitet, kvalitet)3. lige store/gode/dygtige (sport, spil og leg)En kamp, hvor alle/begge holdene var lige gode
Jämna tal är fyra, sex, åtta, udda tal är tre, fem, sju
Lige tal er fire, seks, otte, ulige tal er tre, fem, syv
Dra jämnt: Lena och Karin kan inte dra jämnt
Være sammen uden at blive uvenner: L. og K. kan ikke enes, er altid uvenner
Fylde rundt, blive 20, 30, 40 osv.
Det är jämnt!
Det passer!
Och därmed jämnt!
Nu snakker vi ikke mere om det!
- 1
- 2
См. также в других словарях:
satinere — sa|ti|ne|re vb., r, de, t (gøre stof blankt og glat som satin) … Dansk ordbog
Herr — 1. Ain Herr, der zu lugen lust hat, dess diener seind alle gottloss. – Agricola II, 221. 2. Alle sind Herren, wer ist Sklave? 3. Alles kamme unsem leiwen Heren alleine anvertruggen, awwer kein jung Méaken un kein draug Hög. (Westf.) Alles kann… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Wort — 1. A guids Woat pfint a guids Oat. (Steiermark.) – Firmenich, II, 767, 73. 2. A güt Wort bringt a güte Äntver (Antwort). (Warschau. Jüd. deutsch.) Freundliches Entgegenkommen gewinnt die Herzen. 3. Allen Worten ist nicht zu glauben. – Henisch,… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
§ 19. Skrivemåden uafhængig af udtalen — Om en ordforbindelse skrives i ét eller flere ord, kan ikke altid udledes af udtalen. Skrivemåden afhænger da undertiden af forbindelsens grammatiske funktion eller dens betydning, men som regel er der blot tale om en hævdvunden praksis. (1)… … Dansk ordbog
Vogel — 1. A Fôglar diar so êder sjong, gung a Kâter iar inj aauer a dik me (wegh me üüb a Dâi). (Amrum.) – Haupt, VIII, 351, 19. Die Vögel, die so früh singen, mit denen geht die Katze über den Deich (am Tage weg). 2. A grosser Vogel braucht a gross… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Katze — 1. A Kât luckat efter a Könnang. (Nordfries.) – Johansen, 57. Eine Katze lugt, sieht nach einem Könige. 2. Ain katz vnd ain muz, zwen han in aim huz, ain alt man vnd ain iung wib belibent selten an kib. – Reinmar d.A., 1200. 3. Alle (alte) Katten … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Trinken — 1. Beim Trinken und Essen wird der Kummer vergessen. 2. Besser trincken von einer fliegen, als von einem weidenblatt, denn das fellt ins Wasser, ein fliege wol in gutem Bier oder Wein ligt. – Henisch, 1146, 50; Petri, II, 39. 3. Bey Trincken vnd… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Schalk — 1. Alte Schelcke kan man nicht fromm machen. – Petri, II, 12. Dän.: Gammel skalk var aldrig god pillegrim. (Prov. dan., 501.) 2. An einem grossen schalck verwandelt sich selten der alte Balg. – Henisch, 176, 65; Petri, II, 16. Lat.: Homines… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Esel — 1. Als dem Esel zu wohl war, fiel er und brach ein Bein. 2. Als der Esel auss Hunger seinem Treiber Stro auss den Schuhen gezupfft vnnd gefressen, machtens Wolff vnnd Fuchs zur Todtsünd vnnd frassen den Esel. – Lehmann, 741, 43. 3. Alte Esel will … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Hure — 1. Alte Hure und neuer Wirth scheren am schärfsten. – Winckler, I, 58. 2. Alte Huren, fleissige Kirchgängerinnen. Holl.: Oude hoeren kruipen vlak onder den preêkstoel. (Harrebomée, I, 312.) 3. Alte Huren sind der Buhler beste Boten. – Eiselein,… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Schnecke — 1. Besser e Schnegg im Krût as gar kei Speck. (S. ⇨ Laus 3 u. 4.) (Solothurn.) – Schweiz, II, 72, 7. 2. D Leugger Schnegge si sibu Jahr lang über die Brigga gangun und z letsch no umbri ghiit. – Sutermeister, 42. 3. Der Schneck si sieb u Jahr den … Deutsches Sprichwörter-Lexikon